PEMMLAN

Som alltid när jag försöker plugga så kommer jag på nåt nytt spännande att göra, och även denna gång alltså. Den här gången har jag fastnat i Lund, ni som känner mig vet nog vid det här laget att jag älskar både film och teater, och att jag mer än gärna skulle bli skådis, de enda problemet med det är väl att jag är så fruktansvärt blyg och feg. Min dröm är att få stå på dramaten, där alla stora skådespelare har stått, för att inte tala om regisörer! Kjell Begqvist, Jakob Eklund, Marie Richardsson och Bergman! Det här går i perioder, så det kommer och går, naturligtvis finns drömmen alltid där, nånstans i bakhuvet, men ibland tänker jag lite extra på det, som nu. Nu de senaste veckorna har teater varit allt som funnits i mitt huvud. Tänk att en önskan kan vara så långt borta, men ändå så nära. Egentligen är det ju bara att ta klivet ut i de okända och söka, även fast konkurrensen är stenhård där ute, vad har jag att förlora? Inte mycket vill jag påstå. Men så mycket att vinna.