Cui bono? Till vilken nytta?

"Så länge jag andas hoppas jag"

På avstånd är allt vackert, men när man närmar sig uppenbarar sig sprickorna
De krackelerar såsom ett barn som har tappat bort sin mamma
Du närmar dig, tror du kan hjälpa det här lilla barnet att hitta sin mamma igen,
Men när du är framme är barnet borta..

Jag känner mig förvirrad, borttappad och vilsen
Var är du när man behöver dig ?

Jag önskar att du kunde förstå,
jag önskar att du kunde lyssna,
lyssna på någon annan än dig själv.
Det råkar finnas fler i den här världen,
inte bara du
Det råkar finnas fler i den här världen,
som har saker att säga
Jag önskar att du kunde lyssna..





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0